Tråkigheter!
Ja, jag vet inte riktigt var jag ska börja nånstans.. Som ni vet så har jag åkt mycket fram och tillbaka till Göteborg under hösten för att repa inför den julkonserten som hade premiär förra helgen. Även om Göteborg bara ligger två timmar med buss från Jönköping, så krävs det ändå mycket energi för att få ihop det med jobb här hemma, bussar, reptider osv.. det är ju mycket som spelar in för att det ska fungera när man gör ett sånt projekt..
Efter julkonserten hoppade jag direkt in i bilen för att åka tillbaka till Jönköping igen, dels för att vi ville undkomma snöstormen som utlovades i Göteborg senare på kvällen, men också för att jag hade nya jobb på gång veckan därpå. Jag kände väl redan då att jag höll på att bli sjuk igen. Huvudvärk, feber och frossa är ju aldrig något gott tecken, eller hur? Detta övergick i magsjuka, halsont och så småningom även en kraftig förkylning som gjorde att jag blev sängliggandes hela veckan.. sååå tråkigt!
Detta virus spred sig sen upp till hjärtat och orsakade hjärtmuskelinflammation till råga på allt, så resten av förra veckan spenderade jag på sjukhuset i Jönköping. Nu har jag äntligen fått komma hem igen och det som gäller nu framöver är rehabilitering och vila i första hand. Detta känns förstås jättetråkigt eftersom jag har fått ställa in en del jobb som jag skulle påbörjat nu i december. Nånstans inser jag ju vilken tur jag har haft och jag känner ju att jag hellre är hemma nu och fokuserar på att bli bra igen än att råka ut för en liknande händelse igen!
Efter julkonserten hoppade jag direkt in i bilen för att åka tillbaka till Jönköping igen, dels för att vi ville undkomma snöstormen som utlovades i Göteborg senare på kvällen, men också för att jag hade nya jobb på gång veckan därpå. Jag kände väl redan då att jag höll på att bli sjuk igen. Huvudvärk, feber och frossa är ju aldrig något gott tecken, eller hur? Detta övergick i magsjuka, halsont och så småningom även en kraftig förkylning som gjorde att jag blev sängliggandes hela veckan.. sååå tråkigt!
Detta virus spred sig sen upp till hjärtat och orsakade hjärtmuskelinflammation till råga på allt, så resten av förra veckan spenderade jag på sjukhuset i Jönköping. Nu har jag äntligen fått komma hem igen och det som gäller nu framöver är rehabilitering och vila i första hand. Detta känns förstås jättetråkigt eftersom jag har fått ställa in en del jobb som jag skulle påbörjat nu i december. Nånstans inser jag ju vilken tur jag har haft och jag känner ju att jag hellre är hemma nu och fokuserar på att bli bra igen än att råka ut för en liknande händelse igen!

Kommentarer
Trackback