Så blev det dags tillslut. Att säga hejdå till Hazel. Och jag hoppas verkligen att det bara är för nu. Vet inte när jag kommer träffa henne igen. Vet verkligen inte det. Hon ska till Thailand. Jag ska till Sverige. Hennes ytterdörr är inte längre 20 meter från min. Varför varför varför är det så jobbigt att säga farväl?

Just nu sitter hon på planet. Hon landar i Thailand alldeles strax. Har lagt till henne på skype och skrivit på whatsapp. Will never leave her. Saknar henne som fan redan.

Vet dock att hon kommer ha det fantastiskt i Thailand. Hon kommer trivas som fisken i vattnet. Och gud vad hon är värd det. SÅ värd det!